Foto: Mostphotos.

Ryktesspridning på sociala medier ökar otrygghet

Forskaren: "Trygghetsdebatten under valet har förändrats"

SKÅNE.

Rykten som får stor spridning och tillskrivs betydelse är inte alltid baserade på faktiska händelser. Ogrundad rädsla sprids allt mer digitalt i allt högre takt, det visar en studie vid Lunds universitet.

Av
André Kvist

På institutionen för strategisk kommunikation har ett forskarlag just avslutat en undersökning om hur bilden av en stad påverkas av rykten på sociala medier. Forskarna studerade ett stort antal Twitterinlägg koppplade till terrordådet i Stockholm i fjol och Donald Trumps uttalande om en påstådd terrorattack i Malmö, allmänt känt som "last night in Sweden!".

I sin forskning har man kunnat visa att ogrundad rädsla sprids digitalt. Att rykten bidrar till att göra platser farligare är inget nytt men studien, som fokuserat på Twitter, visar att sociala medier trappar upp hastigheten och problematiken.

– Ryktesspridning har en stor del i att skapa otrygga miljöer. Inför valet var det stort fokus på trygghetsfrågan, även här i Helsingborg. Det fanns till exempel enfrågepartier som enbart fokuserade på trygghet, säger Cecilia Cassinger, universitetslektor vid institutionenn för strategisk kommunikation, Lunds universitet, campus Helsingborg.

Studien belyser hur ryktesspridning bidrar till att skapa otrygghet skapas. Trygghet är dock ett begreppsom har förändrats över tid, vilket blev tydligt i årets valrörelse.

– Trygghetsdebatten under valet har förändrats. Förut pratade man om trygghet utifrån välfärdsfrågor, nu handlar det om brottsprevention, det vill säga om hur vi förebygger brott.

Det digitala får aldrig bli annat än ett komplement till det riktiga stadslivet

Forskarna menar att fysiska åtgärder som belysta områden och övervakningskameror endast är en del av skapa trygghet. Fysiska insatser behöver kompletteras med kommunikationsinsatser som fångar upp och motverkar ryktesspridning.

– Ett sätt för kommuner att motverka att digitala rykten får fäste och att upplevd otrygghet förstärks är att gynna en stadsmiljö som bjuder in till fysiska möten och samtal mellan människor. Det digitala får aldrig bli annat än ett komplement till det riktiga stadslivet, anser Cecilia Cassinger.

Publicerad 13 September 2018 11:37