Lena fick mig att börja fundera

Av
Christin Andersson

BÅSTAD/KRÖNIKA. Häromveckan intervjuade jag Lena Lars Eriksson som lever öppet som transvestit i Båstad. Född som man lever Lena, som jag kommer att kalla henne i denna krönika, numera som kvinna 80 procent av tiden. Ni har säkert sett henne på stan någon gång.

Men själva poängen med denna krönika är inte valet som Lena gjort att leva som kvinna, utan hur jag reagerade när jag träffade henne.
Jag ser mig själv som en ganska öppen person och jag är van vid att träffa olika sorters människor. Jag var dock lite nervös när jag skulle träffa Lena, mest för att jag var rädd för att jag oavsiktligt skulle råka förolämpa henne på något sätt genom min okunskap om transvestism. Förhoppningsvis gjorde jag inte det, men i så fall sa Lena inte något.

Men när jag sitter där och pratar med Lena lär jag mig något om mig själv. Intellektuellt sett vet jag att jag pratar med en man som är klädd och sminkad som en kvinna. Men långt inuti mig blir jag väldigt osäker på om jag egentligen talar med en man eller kvinna. Lena ser väldigt mycket ut som en kvinna och i mitt innersta blir jag förvirrad av situationen. Mötet fick mig att börja fundera på könsidentitet och hur självklart det kanske inte är för alla.

Jag tillbringar bara en timme med Lena. Tänk att som hon leva halva sitt liv utan att trivas med sin egen könsidentitet? Jag vill inte ens tänka på hur det skulle vara.

I varje möte med en människa lär jag mig något, men i mötet med Lena lär jag mig väldigt mycket – både om Lena och om mig själv. Jag hoppas att bara att jag lyckas förmedla något av det till er läsare i denna veckas Röda tråden. Om det är någon som vill veta ännu mer så är Lena ordförande för Unionens HBT-nätverk i Sverige och föreläser om könstillhörighet och transvestism. Mejla mig om ni är intresserade så vidarebefordrar jag gärna mejlen till Lena.

PLUS: Jag hörde att det var fullsatt i Hovs kyrka när Hallavara Stompers blandade jazz med andliga sånger.
MINUS: Mörkret och det dystra vädret tar kål på mig. Jag längtar efter ljuset.

Av Christin Andersson

Publicerad 07 December 2009 03:00