René León Rosales är forskningsledare på Mångkulturellt centrum och expert på vardagsrasism.

René León Rosales är forskningsledare på Mångkulturellt centrum och expert på vardagsrasism. Foto: Luca Garuski

Laholmare anger invandrare som skäl till otrygghet

Polisen: "Man är rädda för klungor av människor som går"

Laholm.

I polisen och kommunens årliga undersökning av tryggheten har "utländska människor/invandrare" seglat upp som en starkt bidragande orsak till att Laholmarna känner sig otrygga. "Jag har ingen statistik för något annat än att det här är vanliga människor – inte kriminella." säger Kristian Nilsson, kommunpolis i Laholm.

I den årliga trygghetsmätningenmätningen kommunen gör nämns "utländska människor/invandrare" som en av de saker som skapar otrygghet.

– Jag tolkar det som att det är grupper av män eller kvinnor som inte är kriminella, som ibland är ute och går. I vissa kulturer är det vanligare att 10-15 personer är ute och går och det tar ju upp en hel cykelbana. Vi har fått indikationer på att Laholmare känner sig otrygga av gäng och samlingar. Men jag har inte någon statistik som stödjer att det här är annat än vanliga Laholmare. Det kan både vara ungdomar, karlar eller kvinnor. Jag vill inte säga att det är en fördom men jag kan förstå att en del kan bli rädda av 15 karlar, säger Kristian Nilsson.

Är det inte just en fördom?

– Det är väl det. Men det är vanliga människor och jag tycker inte det är läskigt, säger Kristian Nilsson.

Även Karin Martini, tillförordnad säkerhetschef, tror att enkätsvaren handlar om personer som är ute och går.

– De skriver att de möter gäng med ungdomar. De kanske ropar saker eller beter sig annorlunda. De kanske kom till Laholm förra året och har anpassat sig till vårt samhälle nu. Introduktionen fungerar och jag tycker inte att du ska blåsa upp det här, säger Karin Martini.

René León Rosales är forskningsledare på Mångkulturellt centrum i Botkyrka och expert på vardagsrasism. Han säger att det finns en etablerad insikt kring forskningen på området om att känslan av otrygghet inte korrelerar med vad som händer i ett område. Det är mer kopplat till hur man pratar om människor och fenomen snarare än faktiska upplevelser.

– Med risk för att låta petig men hur vet man att någon är utländsk? Den bedömningen görs bara på utseendet. Man tycker att vissa kroppar inte hör hemma här som mörkhyade eller mörkhåriga medan andra kroppar som är mer ljushåriga, inte passerar som utländska men det kanske kommer från Tyskland eller Polen. Jag vet att det finns starka föreställningar kopplade till olika utseenden, mörka kroppar kan väcka otrygghet även om det är vem som helst, säger René León Rosales.

Han säger att man ofta glömmer klassanalysen kring nyanlända.

– Nyanlända har kanske inte möjlighet att skaffa bil utan får cykla eller gå. I mindre städer där många använder bil syns de som inte har råd, säger René León Rosales.

Samhällsdebatten spelar också in kring frågor om otrygghet.

– Otryggheten är kopplad till stämningar i samhället och föreställningar om personer med utländsk bakgrund som ”de andra”. Det är också så att de här personerna själva kan uppleva att alla inte tycker om dem eller att de har utsatts för aggressiva handlingar och därför hellre rör sig i grupp än att gå själv, säger René León Rosales.

Har debatten förändrats de senaste åren?

– Det hände något 2015 i och med flyktingsituationen då människor flydde Syrien. Hur massmedier och politiska aktörer benämnde detta humanitära läge påverkade rätt mycket. I SOM-undersökningen från Göteborgs universitet såg man stora förändringar i hur många som var positivt inställda till att ta emot flyktingar mellan 2014 och 2015, säger René León Rosales.

På samma sätt förändrades debatten i Sverige på 1990-talet under kriget på Balkan.

– Nu kan vi se att den gruppen är väldigt bra integrerad i samhället, säger René León Rosales.

Publicerad 20 January 2019 00:00